I helgen har jag varit I Brcko, Bosnien. (Brcko var en av de varst drabbade staderna under kriget da staden ligger pa gransen till tre lander; Bosnien, Kroation och Serbien.) Orsaken till att vi akte dit var for att besoka tva kyrkor. Tva utposter till forsamlingen i Belgrad.
Lordag formiddag bar det ivag. Resan tog cirka tva och en halv timma. Val framma mots vi av nagra forsamlingsmedlemmar och tilldelas vara rum. Sedan bjuds vi med hem till tva av medlemmarna for att spendera kvallen tillsammans med dem. Kaffe och choklad stalls raskt fram. Och cirka tva timmar senare sitter vi alla runt koksbordet och intar en stor och god middag. Nagot fantastiskt med att vara kristen ar att var man an kommer i varlden finns det en familj att komma hem till. En forsamling som tar han om en och behandlar en som bror och syster.
Det finns mycket att saga om helgen. Manga moten, erfarenheter och handelser varda att beratta. Det far jag nog dock gora personligen. Kommer namlingen hem till Sverige om cirka en och en halv vecka. Lagom till advent. Men nagot som gjorde mycket av resan till vad den blev var det faktum att vi fastnade i Brcko. Insnoade. Det snoade i tva dagar och tva natter (allt var vitt) och pa varan bil satt sommardack.. Tack Gud lyckades vi dock, utan nagon olycka, ta oss hem till lunch idag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar